måndag 23 september 2013

Revansch mot Hjelmskallarna gav serieseger

Skanstull Tigers - Hjelmskallarna 1-0 (0-0)


Med höstkylan som ett täcke över Hökarängens grusplan kämpade sig Tigers till en uddamålsseger mot Hjelmskallarna, och säkrade därmed seriesegern med en omgång kvar att spela. Matchhjälte blev Pana med sitt avgörande mål i andra halvlek, en hjälte som i matchens slutskede var utpumpad.
-Gå fram du, jag orkar inte spela mer, flämtade Kakan till Rücker med minuten kvar på klockan.


Bestämt från start


Tigers var laddade inför kvällens uppgift. Det märktes att Young Guns ville leverera i Olden Goldies frånvaro (fiskeresa red. anm), och när man fick veta att tabelltvåan Gook Race Crew hade förlorat sin match mot Hjärtat, insåg man att seriesegern bara var 40 minuter bort.

Tigers försökte vara täta och kontrollerade från start, kommunikationen var tydlig och viljan att spräcka den rådande förlustsviten stark. Första halvleken var jämn. Den uppflyttade Camelsspelaren Pata hade ett stenhårt skott utanför vänster kryss, Johannes sprang till sig ett finfint nickläge och Rücker dundrade ett stenhårt skott på mål. Klart vassast i Skanstull var ändå Pana. Han jagade konstant boll högt upp på plan och stressade Hjelmskallarnas backar till misstag. Vid ett par tillfällen tryckte han sig igenom och kom till sist till ett friläge snett från höger där målvakten parerade fint.

Hjelmskallarna hade också ett par chanser, och lyfte ständigt in långa bollar mot sina djupt springande forwards. 0-0 i paus kändes rättvist och talande för matchen.

Tigers knäckte koden


I början av andra fortsatte Hjelmskallarna att lyfta in bollar mot Phille i målet. Gång på gång skruvade inläggen sig in mot straffområdets mitt, och gång på gång var Phille eller någon försvarare högst i luftrummet. Efter ett par farliga studsbollar från Hjelmskallarna, började Tigers ta över bollinnehavet mer och mer. Pana och Pata ororade alltmer, försvararna (med Löken i spetsen) stod ideligen upp mot motståndarnas attacker och Stenström och Victor tog allt oftare tag i taktpinnen på mittplan.

Halvvägs in i halvleken fick Skanstull äntligen utdelning. Efter ett par krossbollar mellan Svenza och Jonne, passade den senare in bollen i mitten på offensiv planhalva. Där stod, som han hade gjort hela matchen, Pana och sög till sig bollen. Efter ett patenterat "Messi-ryck", vände Kakan upp och placerade bollen distinkt i det bortre hörnet. Glädjen var märkbar i hemmalaget, och man växte omgående ett par storlekar.

Återstoden av matchen matade ett alltmer stressat bortalag in långbollar mot mål och vid ett flertal tillfällen var Victor eller Björkander högst i luftduellerna och nickade undan. När Pata sånär rullade in 2-0 i matchens slutskede, och Hjelmskallarnas målvakt styrde bollen till hörna, väste Pana lugnt vid sidlinjen:
-Nu är det klart grabbar, tiden är slut.

Mycket riktigt, domaren Harri (som återigen gjorde en stabil insats) blåste i pipan, och ett lättat hemmalag stormade in på plan. Skankan hade återigen vunnit en korpserie i Stockholm, nästa vecka ska laget bara avsluta säsongen snyggt mot Montella.

Noterbart


*Pana var verkligen bra idag, den energi han visade i det offensiva arbetet var snäppet bättre än tidigare i år.

*På andra sidan plan stod matchens andra hjälte - Phille. Efter den snöpliga 0-4-förlusten mot RAB var det med en imponerande trygghet som Palmgren styrde i eget straffområde.

*Matchens tredje hjälte var kanske Löken som, enligt egen utsago, var helt felfri idag. När han sedan stack upp snyggt i ett offensivt anfall var det nära att han nätade för första gången i sitt liv. Dags att ge honom chans som forward nästa match? Klart är att han vid deltagande nästa vecka blir den enda som spelat samtliga matcher i år. Så. Jävla. Stort.

*Young Guns fixade festen - Olden Goldies fixade torsken. Generationsskiftet är ett faktum. Vi önskar gamlingarna lycka till i korpserien för fiske i höst (Obs! man måste vara jätte lill-gammal för att delta).

/TT


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar